Gorillaz - "Demon Days" (2005)

Om jag skulle klassa banden som betytt mest för mig, rent inspirationellt, är Gorillaz utan tvekan med på listan. Med musiken, likaväl som tecknarstilen, blev de det fiktionella bandet med medlemmarna 2D, Murdoc Niccals, Russel Hobbs och Noodle. Deras imploderat färgstarka låtar fyllde de tecknade gubbarna till hela karaktärer och bandet kändes mer levande än någonsin. Innerst inne visste jag att Gorillaz inte fanns, men ändå fanns Gorillaz innerst inne i mig.

Det första albumet jag köpte av Gorillaz var Demon Days (2005). Jag hade knegat pengar tillräckligt för att få pengar och jag hade äntligen fått råd, då albumet var som hetast. Demon Days skiljer sig väldigt mycket från andra album. Medan de andra albumen jag hört mestadels skänkte några låtar, så bjuder Demon Days på upplevelser. De flesta låtar har en verklig must som bär iväg mig direkt och som faktiskt inte liknar något jag någonsin mött inom musikvärlden.

Don't get lost in heaven
They got locks on the gate
Don't go over the edge
You'll make a big mistake

De absolut bästa låtarna är Demon Days, Dare och Don't Get Lost In Heaven. Flera andra sylvassa låtar som El Mañana, O Green World och White Light uppkommer på skivan och förädlar skivan med minnesvärda låtar. Även superhiten Feel Good Inc. är bra, men inte min favorit i denna guldgruva av alternativrock. Den sämsta låten är November Has Come (som har en väldigt bra refräng, men rent lidande, rappande vers) och det finns ett flertal låtar som jag tyvärr lyssnat sönder, såsom All Alone och favoriten Dirty Harry, men för den som inte lyssnat fullt utsökt som jag har en stor upplevelse framför sig. Fire Coming Out of the Monkey's Brain är egentligen inget estetiskt mästerverk så, men den skiljer sig från flera andra låtar och det är därför jag inte bara gillar låten, utan hela Gorillaz. De skiljer sig.

Det är nära 4. Den ger inte lika mycket som den gjorde första gången jag lyssnade på den, eftersom jag totalt lyssnat sönder den. Men jag går nästan alltid efter första intrycket och jag ska vara rättvis mot mig själv. När den här var ny hos mig var det så ljuvt för mig att, ja, en 4 inte räcker.
Visst finns det band som låter ungefär som Gorillaz gör, men tanken att Gorillaz är tecknade ger dem en viss mystik, en viss doldhet som ja, gör Gorillaz till den ljuva gåta det egentligen är.

n n n n / 4½